So wake me up when it's all over,
when im wiser and im older.

Jag har semester/lov eller vad jag nu ska kalla det, börjar ju skolan igen på måndag för att läsa upp två ämnen. Men efter det är även jag helt klar! I söndags gjorde jag min sista schemadag för sommaren och kommer bara jobba när jag känner för det osv nu, skönt de med faktiskt. Sovit kasst under hela sommaren och därmed inte mått sådär hundra och ändå gått iväg och jobbat. Men nu har jag ju en veckas ledighet, eller ja inte ens det. Ligger tillgänglig för jobb den här veckan och har blivit bokad på både torsdag och fredag än sålänge.

Idag var jag iallafall uppe och träffade Isabelle för första gången som jag skrev tidigare, och herregud jag smälter! Hon var så liten. Jag är så himla stolt att kunna kalla mig faster till mina små brorsbarn. De är helt klart min lycka här i livet.
Efter det stack jag iväg till min fina vän Nella för lite idolmys eftersom de va säsongspremiär idag.

Jag har faktiskt egentligen ingenting intressant att skriva eftersom jag jobbat hela sommaren så har jag inte direkt haft tid till något annat och inte ork för den delen heller om jag ska vara ärlig. Står även tillgänglig imorgon som sagt och kommer ju vara dödstrött om de ringer imorgonbitti och säger åt mig att jobba, klockan är strax efter två och jag är fortfarande vaken och borde väl snart sova ifall att liksom.

Min lilla tjej, Isabelle! 

Nu har jag inte skrivit på ett tag igen. Som vanligt!

Jag har blivit faster för fjärde gången, denna gången åt en liten Isabelle. Har ännu inte träffat lillan och hon är redan 9 dagar gammal. Därför ska jag gå dit nu och träffa lilla prinsessan.

Jag är nu stolt faster åt FYRA små underverk, små prinsessor och prinsar.

Det är de som hänt sen sist, eller ja de som är värt att prata om! Nu ska jag hoppa in i duschen och gå till min bror och träffa två mina små! ?

25 januari, 2001.

det var den dagen jag fick veta att min farfar hade förlorat sin kamp mot cancern. varför var det tvunget att hända honom? varför var han tvungen att lämna mig? Varför?

jag saknar honom mer än ord någonsin kommer kunna beskriva. jag var nio år och det har alltså gått 12 år sen det hände.. och jag minns fortfarande hur han såg ut sista gången jag såg honom, han låg där på soffan med en drop ställning bredvid sig, mager och blek. de va inte den farfar jag kände igen, min farfar var stor och kraftig, och nu låg han där helt livlös och orkade inte göra något alls. jag var rädd, vågade inte gå fram till honom eftersom de inte alls var så jag kände igen honom, men jag tog mod till mig och gick och kramade honom och det är jag idag glad över, men jag önskar att jag hade kramat  honom mer, sagt åt honom att jag älskar honom.

varför jag kom och tänka på det så mycket idag var att jag just drömde om honom, hela tre gånger inatt och varje gång vaknade jag av att jag grät. i drömmen var han konstigt nog död men på något vänster va han ändå inte det och därför grät jag, jag hade saknat honom och sen klev han innan för dörren här hemma med ett stort leende på läpparna. varför kan han inte göra det? varför kan han inte bara kliva in och finnas igen? jag önskade så att drömmen skulle vara sann och jag skulle vilja vara i den drömmen i all evighet om farfar ska få finnas.

jag älskar dig farfar, kommer aldrig glömma dig. men jag minns inte längre din röst om jag inte ser på någon film där du är med. men du kommer alltid finnas i mitt hjärta och minne även om jag glömmer hur du ser ut, luktar eller din röst så kommer jag aldrig glömma dig. en dag ses vi igen, promise!

Inte uppdaterat på ett litet tag igen, har börjat jobba och känns som jag bara har tid till att jobba och sova.
Men de har ja såklart.. Ibland iallafall!

Idag går ja på jobb 15:30-20 och sen är jag ledig i två dagar innan jag kör på jobb hela helgen.

Rätt så avundsjuk på min syster som åker till Mallorca om 3 dagar, & mamma och pappa som åker dit om 1 vecka.. Nej men okej.. Ja stannar hemma och jobbar istället. Hehe
nu måste jag göra klart de sista här innan Emilia hämtar upp mig för en kort tur på stan innan jobb för oss båda.

We can smile even though we are being hurt, and we can find happiness even though we are unhappy. It's called strength.

Det märks att jag inte jobbat på länge när jag är helt slut efter två dagar. Som tur är så är jag ledig i fyra dagar nu innan jag kör en delat tur på söndag. Ja även där skulle jag vara ledig igentligen men eftersom J behöver vara ledig så tar jag hennes pass! Slutade redan vid ett idag, känns helt okej & när jag hade slutat såg jag ett sms från Nathalie, som jag inte träffat på hundra år ungefär, mötte upp henne och lilla Wilja på stan och jisses vilken söt liten prinsessa! Ja hon är nybliven mamma för er som inte förstod det. Stort Grattis till min fina vän!

Blev en tur på stan med lite fika och tog igen saker vi missat och även nytt såklart! Åh vad jag saknat min underbara vän. Fick med mig en tröja, en Justin T-shirt hem som jag precis nu klippte till ett linne istället & köpte även kläder åt bebis, måste ju passa på när man får ta dom där små kläderna!
Älskar förövrigt mitt linne nu, men konstigt? My man is all over it!

Tvärsomnade när jag kom hem ungefär, ja jag var dödstrött som sagt & vaknade inte förrän runt sex igen ungefär och fick i mig lite mat och papi kom hem med lite jordgubbar som efterrätt osv, yummie! Nu ska jag dock slå på en film och ta de lugnt resten av kvällen. pöss

förresten.. tänk att det redan gått snart två månader sedan jag såg världens vackraste bara en meter ifrån mig, vi andades samma luft, vi var under samma tak.. Känslan att stå där, en meter ifrån honom och se rakt in i hans otroligt fina ögon är obeskrivlig, ja den går helt enkelt inte beskriva utan de måste upplevas! Jag hamnade i chock, kunde inte andas eller röra på mig, jag stod bara och stirrade och mina knän vek sig. Marken bokstavligen försvann under mig och jag var som på moln. Hur kan man bli så påverkad av en annan människa?! Can i please turn back time?

No matter how hard things are, I know there is always something bright around the corner.
Stay strong. Make them wonder why you're still smiling.

Hur kan jag alltid vara så trött? Finns liksom ingen logik i det hela eftersom jag sover hur länge som helst, sover mitt på dagarna och är ändå alltid lika trött. folk säger hela tiden "gå ut och gör dig av med gammal energi och samla ny" Jo, visst men hur mycket jag än kanske är ute, trots att jag kan ha varit ute hela dagen och haft massor att göra så är jag lika trött hela tiden fast jag får istället kämpa mig igenom det, så tyvärr. tack för rådet men de funkar inte. heh 

Nu kom jag iallafall precis hem, har varit hos Nella i några timmar, fikat och haft girltalk! Helt klart underbart, så nu ska jag strax åka vidare till min bror med familj och mysa med mina små! Så dagen har varit fullt gång, trött och huvudvärk men det lägger jag åt sidan nu, mina små är min livsglädje, det bästa jag vet i livet! Mina brorsbarn, alla tre, snart fyra.. Är ren och skär lycka, och man kan inte annat än le när man tänker på dom. Älskade liv, om ni förstod vad ni betyder för faster, hur  mycket jag faktiskt älskar er.

Ne dags att göra sig lite färdig så jag kan gå ner och få skjuts när pappa ringer.
för nu ska jag iväg och mysa, busa osv med dom här små liven. :)

as i said, här kommer lite bilder från studenten!